här sitter jag och funderar lite på hur allting kan bli så jävla konstigt..
hur man än gör eller skulle göra så blir det bara fel? hur kommer det sig egentligen?!?!
ibland bara man kan ställa sig frågan, hur kom du på att du skulle agera på de där sättet, eller hur kunde du egentligen vara så dum att du ställde till det sådär? javisst, man kan alltid ångra sig och fundera och gräma sig över en massa saker.. men jag har verkligen insett att vafan? livet är för kort för allt de tragiska och tråkiga..
visst ska man ta mycket väldigt seriöst och med förnuft.. men vafan, allting kan inte bara gå under jorden,
jag vill leva upp till mina gränser leva och må bra.. 

att spola tillbaka tiden hade varit skönt, men då hade man fått möta nutiden igen.. och hade jag velat det?
nej, det hade jag varken orkat eller velat... men man kan alltid önska sig att vissa saker hade blivit helt annorlunda, men det är kanske tur att vi egentligen inte vet hur våra liv ska bli..
det finns en jävla massa saker man kan fundera i  och vrida o vända på! så jag tror hur man än skulle agera så får man det inte bättre än vad man har det!
så lev livet som det är medans du kan, en dag kan det vara försent!