I dag är jag nästan 19 år och tar studenten om ca 10 dagar, jag vet att du hade velat vara här då tillsammans med mig och alla andra och firat min stora dag. Men jag vet att du följer med mig vart jag än går och att du skulle varit stolt över mig på min studentdag. Om du inte hade ställt alla krav som du gjort på mig hade jag nog inte kommit så långt som jag har gjort idag. Hade du inte varit en person med den viljan du hade och all den energin på att hjälpa mig, så hade vi nog inte haft det målet som vi snart har nått.

Men min saknad efter dig är väldigt stor, du var min vän till och med min allra bästa vän. Du fanns alltid där för mig även om vi kunde vara oense om saker. Du var alltid med mig på simningen, alla gånger jag var iväg och tävlade så var du alltid med mig, du ställde alltid upp med glädje och du hade nästan alltid ett svar på mina frågor.

Vi kunde hitta på saker tillsammans som två kompisar kan göra, vi gillade båda att shoppa dock inte samma saker som tur var. Vi hade alltid så himla skoj tillsammans.

Du betyder väldigt mycket för mig och ja tror du betydde väldigt mycket för många andra också, jag minns din begravning det var aldeles fullt i kyrkan. Men det allra finaste var att den var fylld med kärlek och värme. Jag tror många har upplevt dig som en snäll, hjälpsam, omtänksam och kul person. Du hade alltid glimten i ögat.
Den dagen jag har tur och får barn, så ska jag alltid tänka på hur du alltid gjorde mot mig, jag vill bli en likadan förebild för dom som du var för mig alla gånger. Du var min stora förebild och det kommer du vara för mig genom hela livet. Föralltid.

Denna dagen är speciell för mig, det känns konstigt att uppleva en student utan dig, eftersom jag vet hur mycket du såg fram emot den! Men jag vet att du finns i mitt hjärta.Men med alla minnen så kommer det alltid att vara du och jag pappa!